Sommar i ett badkar Text Musik Nicke Lurig

Tunga trötta steg ifrån försoffad kille

Går förbi affären men köper ingenting

Vill ta mig ut till havet för att känna magiskt flöde

gatorna är öde, hemstan tom på intryck

Jag har rultat några hundra meter

tatt mig ut från familjeburen

Vill känna av Naturen, andas lite barndom

Se skolan där jag skull gått, affärerna jag stal ifrån

Gatorna vi spydde på, alla inrökta ettor

Men stegen mattas sakta ut för solen värmer inget hav

Mitt bröst tyngs sakta ner utav någon osynlig Karlshamns-gas

Jag stapplar till jag vacklar är det nån kraft som tacklar

mig ur balans?  Har ingen chans:

 

Jag kryper in i skalet och vänder hem till badkarstryggheten

Det här är min älv jag skruvar tempen och flödet själv

Jag har Sommar i mitt badkar året om

Jag svalkar valkar som för första sommaren blivit större

 

Snabbt en sistaminutenbiljett

jag måste dra här är för kvavt

jag rakar mig och klär mig ung

 nu kommer konduktören

Han klippte den jag klara mig

 jag tar gitarren ut till vestibulen

Håller energin i liv

 petar in den i en dänga

Jag tänker glada tankar om

 hur dum jag är som stretar så

Som har så svårt att slappna av

sen flabbar jag åt hela skiten

I  30 år jag frågat har

 och gett mig själv små beska svar

Face it Nicke du har aldrig vatt smart

 du fixar inte pusslet

Det är samma problems nu som då

Samma däckbyte samma depå

sen ut på banan och köra några varv

Och råka paja hela bilen

Mitt mönster är ett målat fönster

Där färgerna har mist sin lyster

Jag klirrar det å springer ut

Jag börjar om

 

Jag vandrar friska promenader i en ny film

Jag inte sett

där allt är nytt

där jag kan välja en ny roll

Få bättre koll

 på veta hut och tänka ut

vad jag ska göra om nån vill höra flera sånger

Kan inte någon ta steget ut i tystnad?

Snälla inga flera känslor

Vi vet att det har varit jobbigt för dig också

A putti nutti dig, A putti nutti dig.

 

Tunga trötta steg ifrån försoffad kille

går ombord på skärgårdsfärja

 för lite sol och vind och vatten.

 Att ta sig runt från punkt till punkt

Har blitt  ett jobb i sig för mig

Om kvällen brukar jag bli lugn

och känna lite schyssta vibbar

 Jag hakar fast vid gamla klyschor

" Det ordnar sig av sig själv till slut"

Sen fastnar jag i gamla vanor

 och stressar sönder känslan

stegen dom blir mattare

 mens kvinnorna blir vackrare

I avund gläds jag med dom alla

som hittar bra rutiner

 Om inget jobb uppsöker mig

Och ingen mobb snart skjuter mig

Får jag bygga nåt slags inre tempel

 och bona det med omsorg

Med fantasi och vackra toner

 kan jag bli den på milijonen

Som hittar nån slags harmoni

att trivas i

 

Jag tappar ur mitt badkar  och går ut 

för luften har tatt slut

Jag vandrar dyblöt ut till slaskig tröst å vintrig höst

Men det känns så ogästvänligt här ute

ja blir helt stum fan hela världen är ju täckt av skum

Nått konstlat flum för många människor i samma rum

 Jag kryper in i skalet och vänder hem

till Badkarstryggheten

här är min älv jag skruvar tempen och flödet själv

Jag har sommar i mitt badkar året om

stannar lite till

till dess ja vet va fan ja vill